Tacksamhet. Ett ord som nästan är bortglömt. Ett ord som tappat sin all sin betydelse. Istället har det bytts ut mot ord som: Förväntningar. Krav. Varje dag förväntar vi oss saker. Vi förväntar oss att bussen ska komma i tid. Inte en minut för sent eller för tidigt. Bara i tid. Men hur ofta är vi uppriktigt tacksamma för det? Vi förväntar oss att lärare ska rätta prov och inlämningar på snabbast möjliga tid. Men hur ofta är vi uppriktigt tacksamma för att de återlämnas efter bara en vecka eller två? Vi förväntar oss att maten ska stå framdukad när vi kommer hem. Men hur ofta är vi uppriktigt tacksamma för det? Att vi faktiskt kan få varm och vällagad maten framdukad? Vi förväntar oss att vi ska få vårt studiebidrag. Men hur ofta är vi uppriktigt tacksamma för att vi faktiskt får det? Att vi faktiskt har möjlighet att få det? Vi förväntar oss att läkare ska ha alla svar. Men hur ofta är vi uppriktigt tacksamma för att vi ens har en läkare som kan något överhuvudtaget? Vi har glömt bort ordet tacksam. Vi har glömt bort dess betydelse. Och det gör mig mörkrädd. Det är inte svårt att vara tacksam. Det svåra är bara att bestämma sig för vad som är värt att vara tacksam för. Och i min drömvärld, om jag fick bestämma. Så ska vi vara tacksamma för allt, för minsta lilla sak. Att vi kan gå. Att vi har en säng att sova i. Att vi har möjlighet att jobba och plugga. Att vi får tro på vad vi vill. Att vi har kläder att ha på oss. Att vi har någon som skrattar åt våra skämt. Ja, vad som helst. Allt. För det liv vi lever, är ett liv vi borde vara tacksamma för. Ett liv som bör uppskattas ♥

Det här med förväntningar. Man förväntar sig att en person ska agera och vara på ett speciellt sätt. Kanske förväntar man sig att någon ska se när man är ledsen. Eller så förväntar man sig att pojkvännen ska komma ihåg ens månadsdagen, eller att man har namnsdag. Eller att ta med sig tröjan man glömde förra gången. Eller så förväntar man sig att han ska smsa först. Man förväntar sig alltid att andra ska tänka på exakt samma sätt och på samma saker som man själv gör. Och man förväntar sig att alla ska förstå vad man själv vill och behöver. Utan att behöva säg något. Man förväntar sig bara att alla ska förstå.

Men det funkar inte så. Ingen kan läsa tankar. Ingen förstår allting. Så istället för att vänta på att någon ska se att du är ledsen, berätta själv att du är det. Istället för att vänta på att han ska nämna månadsdagen eller namnsdagen, nämn det själv. Istället för att vänta på att han ska komma ihåg tröjan du glömde, påminn honom om det. Jag tror att ni förstår. Då slipper man så många missförstånd. Så många tårar. Och så många negativa tankar. Allt blir bara mycket mindre komplicerat. ♥

Det är inte fel att vilja ha en mysig fredagskväll tillsammans med sin pojkvän.
Det är inte fel att vilja somna i sin pojkväns famn varje kväll.
Det är inte fel att vilja spendera varje vaken sekund med sin pojkvän.
Det är inte fel att vilja finnas där för sin pojkvän när han är ledsen.
Det är verkligen inte det här som är fel, det är bara precis så det ska kännas. 
Det som är fel är att det tycks vara svårt att acceptera! ♥

Jag tror på evig kärlek. Gör du? ♥

I wanna grow old with you.

En mening på 6 ord och 20 bokstäver. Men med en innebörd långt ifrån så matematiskt korrekt, långt ifrån så enkel. Vad innebär det att vilja bli gammal tillsammans med någon? Vad innebär det att ty sig till en och samma person under hela sitt liv? Men framför allt, vad innebär det att älska någon gränslöst oavsett vad? Jag vet inte. Jag har absolut ingen aning. Men med rätt person, då känns det inte läskigt. Då känns det bara spännande. Då känns det bara självklart. ♥

Jag föll för dig. Ingen annan.

Detta är en mening som behöver upprepas då och då. Som en påminnelse då tvivlet smyger sig på. En mening sammanfattar många känslor väldigt bra. Men en mening så väldigt svår att lita på ♥

Om ni fortsätter följa min blogg kommer ni nog märka att jag tror på att kärlek är lätt när det är rätt. Jag tror att man med rätt person kan skapa något helt fantastiskt. Men det är viktigt att förstå skillnaden mellan rätt och perfekt. Det kan vara helt rätt person, men en person kan aldrig vara perfekt. Alla är vi bara människor. Vi gör misstag, vi har brister och vi förstår inte alltid. Men vi är ändå rätt för någon. Och någon kommer vara rätt för oss. Någon kommer vara precis det vi behöver. Och vi kommer vara precis det någon behöver. Med rätt person fungerar det. I så väl som motgångar som framgångar. Tro på det! ♥

"We come to love not by finding a perfect person,
but by learning to see an imperfect person perfectly"

"I don't want to go to bed, mad at you
and I don't want you to go to bed, mad at me"

Somna aldrig osams!

Detta skrev Kenza efter att valet. Och jag håller med henne. Det finns inga vinnare i det här valet. Jag är så långt ifrån politisk insatt man kan bli. Jag kan ingenting. Men jag vet att jag inte vill leva i ett land där man anser att vissa är mer värda än andra. Där man ser skillnad på människor och människor. Det är inte ett sånt här land jag ville se mina framtida barn växa upp i. Aldrig. Men 330 000 människor i detta land vill det. Och det är siffror som skrämmer mig. Jag undrar vart vi kommer hamna än dag, vart denna värld är påväg. Vi kan inte förändra valsiffrorna nu. Men vi kan göra något.

En manifestation kommer äga rum den 4 oktober- alltså nu på måndag. Med start på Plattan och sedan fortsätter den vidare mot riksdagen. Och jag vädjar till er att delta. Visa vart ni står i det här. Visa att ni bryr er om Sverige!

Tack för mig ♥

"We waste time looking for the perfect lover,
instead of creating the perfect love."

- Tom Robbins

Kanske är det bara jag som faktiskt håller med om detta. Jag vet inte. Men jag ska försöka förklara vad jag tror att denna Tom Robbins menar och hur jag själv ser på det.

Jag tror att han menar att vi fokuserar så oändligt mycket på att hitta den rätte redan från början. Att hitta the perfect guy. Men jag måste göra er besvikna då, det är inte så enkelt. För även solen har fläckar. Även den perfekta pojken har brister. Och det måste man förstå.

Men jag tror att man måste förstå att det inte handlar om att analysera en pojke och bocka av egenskap efter egenskap på en lista. Det handlar om att våga tro på att det går att skapa något tillsammans. Det handlar om att våga tro på att perfekt kärlek går att skapa. Det handlar om att dela med sig av sig själv, sina tankar och sitt liv. Men framför allt handlar det om att prata med varandra. Att kommunicera. Att berätta.

Det går inte på en dag, inte på en vecka och inte heller på en månad. Men det går. Bara man vill, bara man inte ger upp så förbaskat lätt. Det är inte hopplöst, det är inte onödigt och det är inte slöseri med tid! Det är bara en helt fantastisk resa! ♥

Rätta mig gärna om ni tycker att jag har fel!

Det är galet att jag har separationsångest även fast det bara handlar om 4 ynka dagar ♥

Allt i den här bloggen handlar i princip om kärleken till den man älskar- som mer än vän. Men alla de andra människorna runt omkring dig? Alla de människor som du älskar så hjärtat nästan spricker, fast bara som vän. Glöm inte dem! Det är såklart precis lika viktigt att ta hand om den relationen!

Så hur gör man det då? Det är precis lika enkelt med vänskaplig vardagskärlek! Varför inte skicka iväg ett fint sms där det står jag saknar dig eller tack för att du finns! Eller en sak som jag själv borde förbättra- när det är dina vänner du umgås med- gör det till hundra procent. Din älskling finns där om några timmar eller dagen efter. Men dina vänner är där, just då! Och de är bland det absolut finaste du har! Och de förtjänar all kärlek du kan ge dem!♥

Vet ni vilket det säkraste tecknet på om du är kär är? Om du saknar honom. Om du efter att bara ha klivit ut genom ytterdörren känner att du vill vända och bara kyssa honom en gång till. Om du träffade honom senast för några timmar sedan men nästan är beredd att springa hem till honom bara för att få träffas igen. Eller när du efter flera timmar fortfarande kan känna hur gott han luktade och värmen från hans famn. ♥



Bild lånad härifrån

11 september 2001.
Nio år sedan. Men precis lika hemskt då som nu.
Jag hoppas att alla ni där ute skänker en tanke till alla de som förlorade sina liv den dagen. Men även på alla de som förlorade någon som stod dem väldigt väldigt nära. Vi kan inte göra det ogjort. Men varje dag kan vi kämpa  för att det aldrig någonsin ska ske något liknande igen. Och det gör vi bäst genom att älska. Genom att alltid välja kärlek framför hat. ♥


Kom ihåg att visa kärlek idag!

Känner du att du är den enda singeln på denna jord? Och att du aldrig någonsin kommer hitta någon? Och är trött på att höra att han kommer bara du har tålamod?

Jag vet att det är tröttsamt. Jag vet att det kan kännas som ett extremt uselt försök till tröst. Men se det inte så! Det är inte ett uselt försök till tröst. Det är sanningen. Jag är övertygad om att det finns någon därute för alla. Det finns någon som kommer få just dig att känna dig speciell, älskade och lycklig. Det menar jag verkligen. Men tills dess gäller det att fokusera på rätt saker. På det du redan har. Allt det fina i ditt liv som finns där varje sekund, varje dag, varje år. Allt det som får dig att le varje dag. Det är då du kommer märka att det är pretty damn good utan denna någon. Och att ditt eget sällskap faktiskt är riktigt trevligt. Och helt plötsligt, när du lämnat all stress och alla negativa tankar så kommer han stå där. Lika vacker och perfekt som du känner dig. ♥

Jag älskar dig. I love you. Te quiero. Je t'aime.
Ich liebe dich. Aishiteru. Jeg elsker dig.
Minä rakastan sinua. Wo ai ni. Ib'n hebbak.
Ja cie kocham.

En mening som är precis lika vacker på exakt alla språk.


Kan ni gissa vilka språk det är?